Det ligger självklart en god tanke bakom när banker som i detta fall Nordea inför nya säkerhetsrutiner med hjälp av dosor som skall hjälpa till att göra transaktionerna när man använder bankkort på nätet eller på annat sätt gör sina bankärenden.

För mig var det förstås strul från början, och jag är rädd att jag inte är ensam. Eftersom just mitt Nordea-kort inte är det kort som används aktivt utan är till som backup hade jag förstås inte den aktuella koden utan var tvungen att beställa en ny. En utmaning eftersom man då måste ha alla andra koder tillgängliga. Något man förstås inte har på ett kort man inte använder varje dag. Jag ville ju bara komma in på min Internet-bank, dvs något som egentligen inte har något med kortet att göra.

Jag fick dock konfirmationen på att lösningen inte är till för att göra det lättare för användarna. För mig som gammal datornörd är det inget nytt att det finns två sätt att designa ett numeriskt tangentbord. På miniräknare kommer siffran ”0” naturligt före siffran ”1” vilket ger en layout. För telefoner däremot har något ljushuvud bestämt sig för att siffran ”0” kommer efter siffran ”9” vilket förstås ger en annan layout.

Och självklart har man designat denna dosa på exakt det sätt som datorn man sitter bredvid inte är. Antagligen eftersom bankomater har telefonens layout.

Och så undrar ingenjörerna varför människor tycker det är svårt med datorer…

Läs även vad andra bloggare skriver om , , , ,